Vem var jag förut?

  2012-01-30 / 13:28:00 / / Prosa / 0 KOMMENTARER
Jag har ägnat senaste halvtimmen åt att läsa inlägg i min förra blogg. Ett forum för tankar. Och tankar... ja det fanns det gott om. Minns i princip varenda känsla, varenda tår. Som jag skriver om. Minns varenda tanke som ledde till ett ångestfyllt inlägg. En text helt utan botten. Men jag minns också att jag var närmare min passion. Närmare min lycka. Jag skriver nästan aldrig längre. Jag finner ingen ro. Kanske för att jag börjat tveka på vad jag vill göra med mitt liv, kanske för att jag inte är lika olycklig som jag var då. Men faktum är att jag börjat sakna att skriva. Leta djupt, och sätta ord på de odefinierbara känslor som bubblar. Kanske dags att bli lite olycklig, så att jag kan hitta glöden? Passionen?


Nattliga beslut

  2012-01-26 / 02:45:49 / / Vardagsjournalistik / 0 KOMMENTARER
Är vi fiender för vårt egna förnuft? Är vi fångar i en värld där ingenting duger? Duger du, får du inte duga. Duger du inte, ska du duga. Du får inte vara nöjd. Men du får inte heller vara missnöjd. Vad är det för värld vi lever i? Jag har bestämt mig. Det funkar inte alltid med nystart. Det funkar inte alltid med ett mål, en plan. Men jag har bestämt mig. Även om det, i min familj, betyder tabu, misslyckande, storhetsvansinne. Någongång i livet är det dags att göra någonting för en själv. Någongång i livet är det dags att investera i sig själv. Det blir mitt dyraste köp hittils, en utmaning. Både för ekonomin, och också för mig själv, samt mina nära och kära. Den värld jag lever i. Men jag har bestämt mig.


En ny livsutmaning

  2012-01-20 / 12:34:52 / / Vardagsjournalistik / 0 KOMMENTARER
Jag tänker tillbaka. På när allt var nytt. När upplevelsen var som första gången. Jag tänker tillbaka på när det kändes meningsfullt. Jag vill uppleva nytt igen. Jag blir uttråkad när samma rutiner hela tiden tar upp min tid. Jag vill ha ett nytt jobb, där jag får lära mig nya rutiner. Träffa nya människor. Inte för att jag inte gillar mitt nuvarande jobb. Jag älskar det. Men jag klarar bara inte av att vara fast i samma mönster. Jag behöver nytt i vardagen. Jag vill ha spänning. Jag vill känna pirret i kroppen när något nytt håller på att hända, jag vill känna hur det bubblar inom mig. Jag vill kolla mobilen flera gånger per minut, i hopp om att ett sms skickats. Jag vill känna en kram, som blir längre än den hade behövt. Jag vill ha en ny utmaning att arbeta med. I livet. En ny livsutmaning som kan få mig att älska vardagen. Och jag tror jag vet vad den utmaningen är.


Odefinierat

  2012-01-15 / 00:49:58 / / Prosa / 0 KOMMENTARER

Har du någonsin gråtit så du blivit andfådd? Har du någonsin gråtit dig till sömns? Har tårarna runnit nedför dina nariga kinder, i hopp om att de en dag ska sluta göra dig andfådd, att de ska sluta vagga dig till sömns?

 

Jag hoppas fortfarande att jag en dag ska vakna upp, sträcka ut handen och att den ska landa på något varmt. Jag hoppas fortfarande att jag en dag ska kunna titta, se och lyssna till ett hjärta. Ett hjärta som slår, ett hjärta som där och då tillhör mig. Jag hoppas att jag en dag ska slippa. Slippa undra, undra hur två människor kan bli en. Hur två människor kan förenas, på ett sätt det endast skrivs om. På ett sätt jag inte upplevt. Jag vill inte läsa, jag vill inte se. Jag vill uppleva. Men hur gör man när framtiden inte visar annat än det som varit. Hur gör man när hjärtat har stängt för dagen och hjärnan sagt ifrån. Hur gör man. När förnuftet. Logiken. Omvärldens ord. Inte betyder.

 

Har du någonsin gråtit så du blivit andfådd?

 

Jag har.



Kärleksfilmernas mästare

  2012-01-14 / 22:49:08 / / Snapshots / 0 KOMMENTARER
Min lördagskväll spenderar jag framför The Notebook. En av mina absoluta favoritfilmer. Jag vill också ha en Noah. Jag vill ligga mitt i gatan och dansa utan musik. Jag vill att någon ska se på mig med ögon som berättar att jag är den enda. Jag vill att någons läppar ska avslöja att det är vi. Just där. Just då.


Jag ska kalla det Chateu Veronica

  2012-01-13 / 13:59:04 / / Vardagsjournalistik / 0 KOMMENTARER
Inom ett år kommer jag antagligen att flytta. Till något eget. Till en egen lägenhet, där jag får stöka ner, eller städa hur jag vill. Dit jag kan fly vardagen, men också möta vardagen. Mitt egna hem.
Tre bilder från tre lägenheter jag ska kolla på på söndag! Dessa är dock alldeles för dyra, men att springa på visningar en söndag är en av mina absoluta favoritsysslor, så det skadar ju inte att få drömma lite!


Att inte kunna vakna?

  2012-01-13 / 13:51:05 / / Vardagsjournalistik / 0 KOMMENTARER
Min säng är för skön. Den är verkligen alldeles för skön för mitt eget bästa. Idag skulle jag gå upp i rimlig tid. Satte klockan på sju. Var någorlunda pigg. Men ändrade om til åtta för att mysa lite extra. Vid åtta, när klockan ringer, var jag klarvaken. Men rummet kändes kallt och sängen så skön som den alltid är.. så låg kvar ett tag. Bara ett litet tag, tänkte jag. Vaknar vid tolv. Somnar om. Och går upp halv ett. Gott folk, min säng förstör mitt liv. Även om det är mitt bästa köp genom tiderna, så förstör den mina lediga dagar. Behöver jag inte gå upp, går jag inte upp. Det försätter min dygnsrytm i obalans, och hela jag blir förvriden.
Men en positiv sak är iallafall att jag äntligen hittat ett kaffe jag tycker är gott! Hemma finns både en kaffemaskin (caféminiatyr) och en presso. Men själva kaffet smakar bara illa var man än gör det. Men igår köpte jag ett nytt. Någonting från Zoega.. och I can tell you - så här ska kaffe smaka! Inne på min tredje kopp nu. Mmmhmmmmh!
Min säng står vid fönstret, och igår hade jag inte dragit ner rullgardinen helt. Så ljuset flödade in på mitt vita täcke. Även fast det var en ljuspringa som störde kunde jag inte hålla mig vaken. Ett riktigt jävla I-landsproblem.


En dröm

  2012-01-11 / 13:58:01 / / Prosa / 0 KOMMENTARER
En dröm. Som följt med många nätter. Som gjort dagar oändliga och kvällar ensamma. En dröm som. Fått dig att se framåt. Ta nästa steg in i vardagen, för att komma nämre. En dröm. Som mer och mer tynar bort. En dröm som inte längre följer på nätterna, som inte längre gör kvällarna ensamma. Som inte längre visar sig lika tydligt. Är du redo att släppa?


Ansikte mot Ansikte

  2012-01-10 / 15:18:06 / / Snapshots / 0 KOMMENTARER
Fantastiskt av Tomas Tranströmmer, Nobels Litteraturpris 2011. Hade inte hört talas om honom innan, men fick hans samlade verk i julklapp... och jag blev lite besviken. När man skriver dikter och texter ogillar jag "jag-perspektivet". Och Tomas Tranströmmer använder detta allt för ofta. Men denna känns fin.. och han har faktiskt vunnit Nobelpris. Så ska sätta mig med hans samling, gå igenom varenda ord och försöka snappa upp ett och annat. Att skriva, det är terapi.


I Love Tumblr

  2012-01-10 / 14:06:39 / / Snapshots / 0 KOMMENTARER
Vackra bilder, foton och dikter är något jag håller oerhört kärt. Tumblr är då en guldgruva, och det kan gå en hel del tid vid den hemsidan. Men allra finast är nog texter, dikter, prosa. Ska leta fram några guldkorn och publicera. Dela med mig av. Ord som sammaflätas till ett flöde av känslor och värme, det är en talang och en gåva att kunna producera något sådant. Jag ska öva, för i framtiden ska jag vara den som producerat, och som får känslor och värme att flätas samman, hos den som läser. Men sålänge här har vi några vackra ting;